Proteinkvalitet – vad betyder DIAAS och PDCAAS?
Protein är inte bara protein. Olika proteinkällor innehåller de essentiella aminosyrorna i olika proportioner, och kroppen tar inte upp alla lika bra. Därför finns mått på proteinkvalitet. De två vanligaste är DIAAS och PDCAAS. Här är vad förkortningarna står för, vilka värden vanliga proteinsorter får och varför siffrorna ska läsas med försiktighet.
Vad betyder DIAAS och PDCAAS?
Båda måtten jämför hur mycket av varje essentiell aminosyra ett protein ger med hur mycket kroppen behöver, och tar hänsyn till hur mycket som faktiskt tas upp. Den aminosyra som räcker sämst i förhållande till behovet – den begränsande aminosyran – avgör värdet.
- PDCAAS står för Protein Digestibility Corrected Amino Acid Score, ungefär ”aminosyrapoäng korrigerad för proteinets smältbarhet”. Smältbarheten räknas på hela proteinet, utifrån hur mycket som försvinner med avföringen. Värdet kapas vid 1,0 (100), så alla proteiner som täcker behovet får samma toppvärde. Det är det äldre måttet.
- DIAAS står för Digestible Indispensable Amino Acid Score, ungefär ”poäng för smältbara oumbärliga (essentiella) aminosyror”. Här mäts upptaget av varje aminosyra för sig i slutet av tunntarmen, och värdet kapas inte – därför kan det bli över 100. FAO förordar sedan 2013 DIAAS framför PDCAAS.
FAO föreslår som exempel att ett DIAAS på 100 eller mer räknas som utmärkt proteinkvalitet och 75–99 som bra. Det är exempelgränser, inga lagkrav i EU.
| Protein | DIAAS | Källa |
|---|---|---|
| Vassleisolat | 94–100 / 117–125 | Mathai m.fl. 2017; Bailey m.fl. 2023 |
| Mjölkproteinkoncentrat | 120 / 141 | Mathai m.fl. 2017 |
| Helägg, tillagat | 110–118 / 135–137 | Fanelli m.fl. 2024 |
| Sojaisolat | 74–84 / 87–98 | Mathai 2017; Bailey 2023; Oh 2025 |
| Ärtproteinkoncentrat | 58–62 / 69–73 | Mathai 2017; Bailey 2023; Oh 2025 |
| Brunt risprotein | 35 / 42 | Bailey m.fl. 2023 |
| Kollagen/gelatin | 0–2 | Herreman m.fl. 2020; Phillips 2022 |
Så ska du läsa siffrorna
Siffrorna ska läsas med försiktighet. För ärtprotein anger källorna allt från 58 till 100, beroende på om man mätt på gris eller människa och på koncentrat eller isolat. Livsmedelsverket skriver att friska personer som äter varierat i praktiken inte behöver fundera på proteinkvaliteten. Olika vegetabiliska proteinkällor kompletterar varandra: baljväxter innehåller mer lysin, och spannmål mer av de svavelhaltiga aminosyrorna metionin och cystein. En jämförelse sort för sort finns i översikten över olika sorters proteinpulver.
Vill du se hela aminosyraprofilen sort för sort, använd räknaren nedan eller läs om de essentiella aminosyrorna.
Gram per 100 g protein. Strecket är FAO:s behov för vuxna (2013). Ljus stapel = under behovet.
Källa: Mathai m.fl. 2017. Behov: FAO 2013. Värdena skiljer mellan studier och mätmetoder — jämför helst inom samma källa.
Vad är DIAAS?
DIAAS (Digestible Indispensable Amino Acid Score) mäter hur mycket av varje essentiell aminosyra som tas upp i tunntarmen, jämfört med behovet. FAO förordar sedan 2013 DIAAS framför det äldre måttet PDCAAS.
Vilket protein har högst DIAAS?
Mjölkprotein, vassle och ägg ligger högst i studierna, med värden över 100 för vuxna. Soja ligger något lägre, medan ärta, ris och särskilt kollagen ligger lägre. Värdena varierar mellan studier.
Behöver jag bry mig om proteinkvalitet?
Sällan. Livsmedelsverket skriver att friska personer som äter varierat i praktiken inte behöver fundera på proteinkvaliteten, eftersom olika proteinkällor kompletterar varandra.