Biverkningar av proteinpulver – njurar, mage, tungmetaller och dopning

För friska personer finns inga belägg för att protein i vanliga mängder skadar njurar, lever eller skelett. De vanligaste biverkningarna av proteinpulver är magbesvär, ofta på grund av laktos. De verkliga riskerna gäller vad pulvret kan innehålla utöver protein: tungmetaller, framför allt i växtbaserade pulver, och odeklarerade läkemedels- eller dopningsämnen i vissa tillskott. Här går vi igenom vad forskningen och myndigheterna säger.

Livsmedelsverket konstaterar också att proteintillskott sällan behövs. De flesta får i sig det protein de behöver genom maten.

Njurarna

En metaanalys av 28 studier med sammanlagt 1 358 friska vuxna jämförde högt proteinintag (minst 1,5 g per kg kroppsvikt, minst 20 % av energin eller minst 100 g om dagen) med normalt eller lågt intag. Njurfunktionen, mätt som förändring i GFR, skilde sig inte mellan grupperna (Devries m.fl. 2018). I en liten ettårsstudie åt styrketränande män i genomsnitt 3,3 g protein per kg och dag utan skadliga effekter på njur- eller levervärden (Antonio m.fl. 2016). Den studien var dock liten och byggde på självrapporterat intag.

Har du en njursjukdom är läget ett annat. Den internationella riktlinjen KDIGO 2024 anger 0,8 g protein per kg och dag vid kronisk njursjukdom i stadium 3–5 och avråder från mer än 1,3 g/kg vid risk för försämring. Proteinpulver bör då bara användas i samråd med vården.

Levern

Det finns inga randomiserade studier som visar leverskada av protein hos friska. Det finns en enstaka fallrapport där en person som tog vassleprotein och kreatin fick leverpåverkan (Whitt m.fl. 2008). När kosttillskott ger leverskador beror det framför allt på anabola steroider, grönteextrakt och tillskott med många ingredienser (Navarro m.fl. 2017).

Skelettet

Ibland hävdas att mycket protein skulle vara dåligt för skelettet. Forskningen stöder inte det. En metaanalys fann ingen negativ effekt och en liten ökning av bentätheten i ländryggen (Shams-White m.fl. 2017). En annan, som sammanfattade 40 års studier, fann "ingen indikation på skadlig effekt" (Darling m.fl. 2019). Protein bidrar till att bibehålla normal benstomme, enligt ett av EU:s godkända påståenden, i en varierad kost.

Mage, laktos och allergi

Ont i magen eller gaser efter proteinpulver beror ofta på laktos. Hur mycket laktos pulvret innehåller beror på sorten:

EFSA bedömer att de allra flesta med laktosintolerans tål upp till 12 gram laktos i en dos med inga eller små besvär. Den som är känslig kan välja isolat eller ett växtbaserat pulver. En översikt över sorterna finns på sidan om olika sorters proteinpulver.

Mjölkproteinallergi är något annat än laktosintolerans. Vid allergi reagerar kroppen på själva mjölkproteinet, och då fungerar varken koncentrat eller isolat, eftersom båda är mjölkprotein. Mjölk, ägg, soja, lupin och glutenhaltiga spannmål hör till de allergener som enligt EU-förordning 1169/2011 måste framgå av förpackningen.

Tungmetaller i proteinpulver

Livsmedelsverket (2026) skriver att tungmetaller som bly ibland har hittats när proteinpulver har provtagits, särskilt i växtbaserade pulver. Undersökningarna pekar åt samma håll:

• Consumer Reports (2025) testade 23 produkter. De växtbaserade innehöll i genomsnitt 9 gånger mer bly än de mejeribaserade.
• Clean Label Project (2025) fann mer bly och kadmium i växtbaserade pulver och mer bly i chokladsmak än i vanilj. Rapporten är inte granskad av oberoende forskare, och organisationen säljer själv certifiering.
• Båda amerikanska undersökningarna mäter mot Kaliforniens varningsgräns Prop 65. Den är ingen hälsogräns, utan ungefär 25 gånger strängare än amerikanska FDA:s referensnivå för bly.
• Danska Forbrugerrådet Tænk hittade inget bly i 12 proteinpulver som såldes i Danmark (2025).
• En riskbedömning fann att intaget inte innebar någon hälsorisk, inte ens vid tre portioner om dagen (Bandara m.fl. 2020). Den byggde dock på de amerikanska testdata och var skriven av ett konsultföretag.

EU har gränsvärden för bly (3,0 mg/kg), kadmium (1,0 mg/kg) och kvicksilver (0,10 mg/kg) i kosttillskott (förordning 2023/915). Proteinpulver som säljs som vanligt livsmedel omfattas inte av någon egen gräns.

Odeklarerade ämnen och dopning

Livsmedelsverket varnar för att så kallade muskelbyggande tillskott kan innehålla odeklarerade ämnen som är klassade som läkemedel eller dopning. I en internationell studie innehöll 14,8 procent av 634 kosttillskott anabola steroider som inte stod på förpackningen (Geyer m.fl. 2004). Senare översikter har funnit förorening i 12–58 procent av de undersökta tillskotten (Martínez-Sanz m.fl. 2017) och odeklarerade ämnen i över 28 procent (Kozhuharov m.fl. 2022).

Antidoping Sverige avråder från kosttillskott, annat än av medicinska skäl. Idrottare har strikt ansvar för allt som finns i kroppen. Certifieringen Informed Sport innebär att varje tillverkningsomgång testas för mer än 285 förbjudna ämnen. Det minskar risken, men tar inte bort den helt.

Kan man få i sig för mycket protein?

EFSA har inte satt någon övre gräns för protein. Intag upp till dubbla rekommendationen, omkring 1,66 g per kg kroppsvikt, bedöms som säkert, och ännu högre intag har observerats utan uppenbara negativa effekter (EFSA 2012). Det gäller friska vuxna.

Livsmedelsverket påminner om att mer protein än kroppen behöver inte automatiskt blir muskler. Överskottet kan användas som energi, och ett överskott av energi lagras som fett. Ett gram protein ger 4 kcal, lika mycket som socker. Man går alltså inte upp i vikt av proteinpulver i sig, men av de kalorier det tillför om man äter mer totalt.

Barn och ungdomar

Livsmedelsverket (2026) bedömer att proteintillskott är onödiga även för ungdomar som tränar mycket. Maten räcker. Läs mer om behovet i olika åldrar i guiden hur mycket protein per dag.